Komplett växtguide
Utforska växter efter svårighetsgrad, säsong och mer. Hitta den perfekta växten för dig.
Svårighetsgrad
Växter per stad
🗺️ Växter per stad3464 växter hittade
Visar 2629–2664 av 3464
Låggröe
Poa supina
Låggröe (Poa supina) är ett lågvuxet, flerårigt gräs som härstammar från alpina och subalpina områden i Europa. Det kännetecknas av sina släta, mjuka och klargröna blad samt ett krypande växtsätt som bildar en tät gräsmatta genom spridning med utlöpare. Det är ett av få gräs som kan trivas i djup skugga, upp till 90 % skugga, vilket gör det idealiskt för svåra områden som under täta träd, gångstigar och idrottsplatser i skuggiga miljöer. Under våren producerar det ax med karakteristiska violetta inslag.
Gräsmatta
Poaceae
Poaceae, gräsfamiljen, är en av världens mest utbredda och artrika växtfamiljer och utgör grunden för de flesta gräsmattor, gräsytor och sportplaner. Gräsmattegräs kännetecknas av smala, avlånga blad och ett tätt, fibröst rotsystem som tillsammans med utlöpare (rhizomer och stoloner) bildar en sammanhängande, slitstark grön matta. Beroende på art skiljer man mellan kallsäsongsgräs (t.ex. ängsgröe och engelskt rajgräs), som trivs bäst i tempererat klimat, och varmsäsongsgräs (t.ex. bermudagräs), som föredrar varmare regioner. Gräset är extremt härdigt, tål klippning och fottrafik väl och är en central del av trädgårdar, parker och offentliga ytor världen över.
Silverbuske
Podalyria sericea
En liten, vintergrön buske, cirka 1 m hög och 1 m bred, ursprunglig från sandstens- och granitutskott i Kapstaden, Sydafrika (från Saldanha Bay till Kaphalvön). Bladen är täckta av långa, glänsande hår som ger den ett silkeslent och silverfärgat utseende. Mellan hösten och vintern (maj till augusti på södra halvklotet) producerar den små rosa blommor med vit mitt, typiska för baljväxter (Fabaceae), följt av uppblåsta baljor som innehåller flera frön. Den klassificeras som "Sårbar" på grund av habitatförlust, invasion av främmande växter och frekventa bränder.
Breede River-gulved
Podocarpus elongatus
Podocarpus elongatus, allmänt känd som Breede River-gulved, är en städsegrön barrväxt som är inhemsk i Västra Kapprovinsen i Sydafrika, där den växer längs Breede River-dalen och in i Cederberg-bergen. Till skillnad från sina högre släktingar inom gulvedssläktet bildar den vanligtvis en bred, flerstammig, rundad buske eller ett litet träd med avlånga gråblå barrliknande blad, även om den i skyddade, välvattnade raviner kan nå upp till 20 m. Det är den enda sydafrikanska gulveden som kan skjuta nya skott från sina rötter och stam efter brand- eller översvämningsskador, vilket gör den exceptionellt motståndskraftig i sin inhemska fynbos-habitat.
Buddhistisk tall
Podocarpus macrophyllus
Podocarpus macrophyllus är en elegant städsegrön barrväxt med ursprung i Japan och Kina. Den kännetecknas av smala, läderartade, mörkgröna blad som liknar tillplattade barr. Den används flitigt i landskapsdesign för att skapa täta häckar, gröna pelare eller som solitärväxt, och är även ett populärt val inom bonsaikonsten tack vare sin formbarhet och kontrollerade tillväxt.
Indiskt fotblad
Podophyllum hexandrum
Indiskt fotblad (Podophyllum hexandrum, synonym Sinopodophyllum hexandrum) är en flerårig ört i familjen berberisväxter (Berberidaceae) som växer naturligt i Himalayabergen på 2400–4500 meters höjd i Kina, Afghanistan, Bhutan, Indien, Kashmir, Nepal och Pakistan. På våren framträder två djupt flikiga blad och en enstaka vit till rosa blomma, följt av en röd, bärliknande frukt. Växten är extremt giftig – rötter och jordstammar innehåller podofyllotoxin, som används vid framställning av cancerläkemedel (t.ex. etoposid) – varför den måste hanteras med stor försiktighet och hållas borta från barn och husdjur.
Rosa trumpetranka
Podranea ricasoliana
Podranea ricasoliana, allmänt känd som rosa trumpetranka, är en kraftig vedartad klätterväxt i familjen Bignoniaceae, hemmahörande i Sydafrika. Den producerar spektakulära lila-rosa, trumpetformade blommor med violetta ådror som blommar rikligt från sommar till höst. Den är snabbväxande och kan nå en höjd på 5 meter, och är högt värderad för sin förmåga att täcka pergolor, väggar och staket med en frodig tropisk blomsterprakt.
Babybambu
Pogonatherum paniceum
Pogonatherum paniceum, allmänt känd som babybambu, är ett kompakt prydnadsgräs med ursprung i Sydostasien och Kina. Trots att den inte är en äkta bambu skapar dess smala, bågformade strån och delikata bladverk ett slående liknande utseende. Det är en snabbväxande, lättsköt krukväxt som trivs inomhus med ljust indirekt ljus och konsekvent fuktig jord, vilket gör den till ett idealiskt val för den som söker en tropisk estetik i små utrymmen.
Chichipe-kaktus
Polaskia chichipe
Polaskia chichipe är en trädliknande och förgrenad pelarkaktus, endemisk för Tehuacán-Cuicatlán-dalen i delstaterna Puebla och Oaxaca i Mexiko. Den växer på mellan 1 600 och 2 300 meters höjd i den taggiga vegetationen känd som "chichipera". Den når en höjd på 4 till 5 meter med en tydlig stam och många grågröna grenar med 9 till 12 framträdande åsar, beväpnade med korta, gråaktiga taggar med mörka spetsar. Blommorna är små (2–3 cm), vita eller grön-gula med en rosa mittstrimma, och blommar delvis nattetid under vår och sommar. Frukterna, som kallas chichitunas, är klotformade, röda och söta bär som mognar under högsommaren; de äts färska och används i sylt och hantverksmässig glass. Arten har en lång historia av domesticering och mänsklig förvaltning i dalens ursprungsbefolkningar och anses vara ett grundläggande kulturellt och livsmedelsmässigt element.
Jakobs stege
Polemonium caeruleum
Jakobs stege (Polemonium caeruleum) är en elegant perenn från familjen Polemoniaceae, som växer vilt på fuktiga ängar, i snår och i skogsbryn i tempererade delar av Europa och Asien. Den bildar täta tuvor med upprätta stjälkar som når 45–60 cm i höjd. Bladen är udda parbladiga, ljusgröna, sammansatta av 7–27 småblad arrangerade som trappsteg – det är deras utseende som har gett växten dess namn ”Jakobs stege”. Från slutet av april till början av juni täcks växten av klasformade blomställningar bestående av skålformade blommor med en intensivt blå, ibland vit färg, med tydligt gula ståndare. Den är frosttålig (USDA-zon 3–8) och passar utmärkt för skuggträdgårdar, stenpartier och lantliga trädgårdar. Växten är inte giftig för människor eller husdjur.
Tuberos
Polianthes tuberosa
Tuberos (Polianthes tuberosa) är en flerårig lökväxt med ursprung i Mexiko, berömd världen över för sin intensivt söta och berusande doft. Blomstänglarna kan nå upp till 1 meter i höjd och bär klasar av vaxartade vita rörformiga blommor som blommar från sommar till höst. Tuberosen är en högt uppskattad prydnads- och snittblomma som används flitigt inom parfymtillverkning och traditionella ceremonier.
Mastträd
Polyalthia longifolia
Mastträdet är en elegant, städsegrön tropisk växt med en pelarformad krona, hemmahörande i södra Indien och Sri Lanka. Dess långa, smala blad med vågiga kanter föds i en kopparbronsig ton och mognar till en glänsande mörkgrön färg. Bladen hänger nedåt längs grenarna, vilket ger trädet ett karaktäristiskt hängande utseende. Under våren producerar det små, stjärnformade blekgröna blommor under några veckor, följt av fruktklasar som mognar från grönt till mörklila och uppskattas av fåglar. Det förväxlas ofta med det äkta ashokaträdet (Saraca asoca) och kallas därför ofta för 'falskt ashokaträd'.
Fyrling
Polycarpon tetraphyllum
Polycarpon tetraphyllum är en lågvuxen, ettårig ört med förgrenade, nedliggande stjälkar som vanligtvis når en höjd på 15–20 cm. Bladen är omvänt äggrunda, glänsande och sitter i skenkransar om fyra (vilket gett upphov till namnet "tetraphyllum" – fyrbladig). De små, vita blommorna, som ibland har rosa inslag, sitter i täta blomställningar i stjälktopparna, och de runda fröna är ytterst små (0,4–0,5 mm). Arten har sitt ursprung i Sydeuropa, Medelhavsområdet, Storbritannien, Mellanöstern och den indiska subkontinenten, men har naturaliserats på nästan alla kontinenter. Den växer vanligtvis på sandig jord i kustområden, på störd mark, i trottoarsprickor, trädgårdar och ödetomter, där den ofta uppträder som ett ogräs.
Jungfrulin
Polygala
Polygala är ett omfattande släkte av blommande växter i familjen jungfrulinsväxter (Polygalaceae), med hundratals arter som sträcker sig från låga örter till subtropiska vintergröna buskar. Den mest kända prydnadsarten, myrtenbladigt jungfrulin (Polygala myrtifolia), är en snabbväxande buske som uppskattas för sina rikliga rosa-lila blommor, medan andra arter, såsom Polygala tenuifolia och Polygala senega, har en lång historia av användning inom traditionell medicin.
Ärtbuske
Polygala myrtifolia
Polygala myrtifolia, allmänt känd som ärtbuske eller myrtenbladsormrot, är en vintergrön buske med ursprung i Sydafrika. Den producerar rikligt med fjärilsformade blommor i nyanser av lila, malva och rosa under nästan hela året, vilket gör den till en av de mest prydnadsvärda och lättskkötta buskarna för trädgårdar, uteplatser och kustnära landskap. Den tillhör familjen Polygalaceae och är en snabbväxande art.
Getrams
Polygonatum odoratum
Polygonatum odoratum, allmänt känd som getrams, är en rhizombildande skogslundsperenn som hör hemma i tempererade delar av Europa och Asien, från Storbritannien genom Ryssland till Kina, Korea och Japan. Den har fått sitt namn efter de kantiga listerna längs de bågformade stjälkarna. Denna skuggälskande perenn får varje vår eleganta rader av hängande, klockformade, gräddvita blommor med gröna spetsar under de alternerande elliptiska bladen. På hösten blir bladverket gyllene innan det vissnar ner till en knölig jordstam markerad med runda ärr – som sägs likna lacksigill – vilken övervintrar under jorden. Jordstammen är en välkänd ingrediens inom traditionell kinesisk medicin (känd som Yu Zhu), medan de mogna blåsvarta bären är giftiga och aldrig bör ätas.
Trampört
Polygonum arenastrum
Polygonum arenastrum, allmänt känd som trampört, är en ettårig, krypande ört i familjen slideväxter (Polygonaceae). Den härstammar från Eurasien men är naturaliserad i hela världen och bildar täta mattor på packad jord, stigar, trottoarer och störd mark. Dess små vita eller rosa blommor blommar från sommar till höst och lockar till sig nyttiga insekter.
Trampört
Polygonum aviculare
Trampört är ett mycket vanligt ettårigt, krypande ogräs som trivs på packad jord, i trottoarsprickor och längs vältrampade stigar. Den har sega, förgrenade stjälkar med små blågröna lansettlika blad och producerar små gröna blommor med vita eller rosa kanter från sommar till höst, följt av små mörka frön. Den är extremt tålig och anpassningsbar, och är ett av världens mest kosmopolitiska ogräs som kan frodas där få andra växter överlever.
Rosa pilört
Polygonum capitatum
Polygonum capitatum, allmänt känd som rosa pilört, är en lågväxande, halvt vintergrönt marktäckande växt med ursprung i Himalayas bergstrakter i Nepal och Kina. Den producerar charmiga rosa pompomliknande blomhuvuden från våren till den första frosten, med attraktiva mörkgröna lansettformade blad prydda med vinröda chevronmönster. Denna kraftfulla och snabbt spridande växt trivs i full sol till halvskugga och används flitigt i trädgårdar som marktäckare, i hängkorgar och längs rabatter.
Stensöta
Polypodium
Polypodium är ett släkte med cirka 100 arter av städsegröna ormbunkar som är inhemska i tempererade regioner på norra halvklotet. De växer ofta som epifyter på trädstammar eller som litofyter på stenar och murar. Deras krypande, fjälliga rhizomer producerar läderartade, enkelt parflikiga blad och ger släktet dess svenska namn, stensöta ('många fötter').
Stensöta
Polypodium vulgare
Polypodium vulgare, eller stensöta, är en liten vintergrön ormbunke som hör hemma i skogsmarker, klippavsatser och gamla stenmurar i Europa och Nordafrika. Dess horisontella, krypande jordstam förankrar läderartade, djupt flikiga blad som förblir gröna under vintern, medan gyllene-orangea sporgömmen (sori) prickar undersidan av mogna blad från midsommar till höst. Den är anmärkningsvärt tålig mot både skugga och torka och trivs som litofyt på stenar och murar eller som epifyt på mossiga trädstammar, vilket gör den till en av de enklaste ormbunkarna att naturalisera i en trädgård i tempererat klimat.
Aralia (släkte)
Polyscias
Polyscias är ett släkte av tropiska buskar och småträd inom familjen Araliaceae, med ursprung främst i tropiska Asien, Stilla havets öar och Madagaskar. De odlas i stor utsträckning som krukväxter för sitt eleganta prydnadsbladverk och kallas vanligen aralior eller ming-aralior.
Balfour Aralia
Polyscias balfouriana
Polyscias balfouriana är en elegant tropisk städsegrön buske från familjen Araliaceae, ursprungligen från Nya Kaledonien och Stilla havets öar. Den är känd för sina glansiga, runda blad med vågiga kanter som liknar middagstalrikar, och gör sig utmärkt som ett iögonfallande inomhusexemplar. Med sin långsamma, upprätta växtvana och slingrande stjälkar prickade i grått tillför Balfour Aralia en förfinad tropisk estetik till vilket inomhusutrymme som helst.
Ormbunksbladig Aralia
Polyscias filicifolia
Polyscias filicifolia, allmänt känd som Ormbunksbladig Aralia, är en tropisk krukväxt med ursprung från Stilla havsöarna och Sydostasien. Dess karaktäristiskt delikata, ormbunksliknande bladverk skiljer den från andra Aralia-arter och gör den till en uppskattad prydnadsväxt i inomhustropiska trädgårdar. Det är en långsamväxande vintergrön växt som trivs i varma, fuktiga miljöer.
Ming-aralia
Polyscias fruticosa
Ming-aralia (Polyscias fruticosa) är en elegant tropisk vintergrön buske från familjen Araliaceae, uppskattad för sitt fint delat, spetslikt bladverk som ger den ett nästan bonsai-liknande utseende. Ursprungligen från Indien och Sydostasien kan den bli upp till 2,4 meter inomhus och upp till 7,5 meter i sitt naturliga habitat. Dess långsamma tillväxttakt och graciösa, upprätta form gör den till en framträdande rumsväxt.
Geraniumaralia
Polyscias guilfoylei
Polyscias guilfoylei, allmänt känd som geraniumaralia eller vilt kaffe, är en elegant tropisk städsegrön buske med ursprung på Stillahavets öar. Den har sammansatta blad med 7–9 småblad som uppvisar frodig grön eller brokig färgning med vita och gula kanter, vilket ger växten ett spetslikt, dekorativt utseende. Ett klassiskt val för både inomhusmiljöer och tropiska utomhuslandskap – denna långsamväxande växt belönar tålmodiga odlare med iögonfallande bladprakt året runt.
Sköldaralia
Polyscias scutellaria
Sköldaralia är en kompakt tropisk buske som härstammar från öarna i sydvästra Stilla havet. Den är uppskattad för sina glänsande, rundade och skålformade blad som växer i klungor vid grenspetsarna. Inomhus förblir den ganska kompakt och växer långsamt, vilket gör den till ett populärt val som en strukturerad accentväxt eller i bonsaistil. I sin naturliga miljö kan den bli flera meter hög som en undervegetationsbuske, men krukodlade exemplar hålls enkelt små med lätt beskärning.
Schildbräken
Polystichum
Polystichum är ett kosmopolitiskt och artrikt släkte av städsegröna ormbunkar i familjen Dryopteridaceae (träjonväxter), populärt kända som schildbräknar på grund av sina glänsande blad med taggiga kanter som påminner om järnek. Med cirka 500 arter spridda över världen anpassar sig släktet väl till skuggiga miljöer och värderas som en tålig och lättskött bladväxt i både trädgårdar och krukor.
Julbräken
Polystichum acrostichoides
Polystichum acrostichoides, allmänt känd som julbräken, är en robust, vintergrönt ormbunke med ursprung i östra Nordamerika. Dess läderartade, lansettformade blad förblir gröna hela vintern, vilket gör den till en framträdande växt under juletiden. Den trivs i skuggiga skogsmiljöer och är uppskattad för sitt låga skötselkrav och sitt visuella värde året runt.
Västlig svärdormbunke
Polystichum munitum
Polystichum munitum, allmänt känd som västlig svärdormbunke, är en stor städsegrön ormbunke som är inhemsk i de tempererade regnskogarna i Stilla havets nordvästra kustområden i Nordamerika. Dess glansiga, mörkgröna blad böjer sig utåt från en tät central krona och kan bli upp till 180 cm långa. Det är en av de mest förekommande och motståndskraftiga ormbunkarna i Stillahavsnordvästens skogar och är mycket uppskattad i skuggiga trädgårdar och naturalistisk landskapsgestaltning.
Blå vattenhyacint
Pontederia azurea
Blå vattenhyacint (Pontederia azurea, syn. Eichhornia azurea) är en flerårig vattenväxt från familjen Pontederiaceae, ursprunglig i Central- och Sydamerika, inklusive Brasilien. Till skillnad från den flytande vattenhyacinten rotar denna art i bottenslammet och skjuter ut stjälkar som sträcker sig upp till ytan. Den har runda, glänsande, gröna blad på cirka 10 cm och iögonfallande blåvioletta blommor med gula markeringar. Den växer kraftigt i stillastående eller långsamt rinnande vatten.
Poppel
Populus
Populus är ett stort släkte med cirka 25–57 lövfällande träd i familjen videväxter (Salicaceae), allmänt kända som popplar, aspar och bomullspopplar. Dessa snabbväxande träd, som hör hemma på norra halvklotet i Nordamerika, Europa och Asien, kan nå höjder på 15–50 m och kännetecknas av sina darrande blad, vindpollinerade hängen tidigt på våren och fröspridning med bomullsliknande hår. De trivs i full sol och fuktig, väldränerad jord och värderas för timmer, fytoremediering, vindskydd och prydnadsplantering.
Balsampoppel
Populus balsamifera
Balsampoppel (Populus balsamifera) är ett snabbväxande lövträd med ursprung i norra Nordamerika. Det känns igen på sina doftande, hartshaltiga knoppar tidigt på våren och kan bli upp till 30 meter högt. Det används flitigt vid restaurering av strandmiljöer, som vindskydd och som skuggträd, och trivs i kalla klimat. Det är ett av de nordligaste lövträden i Nordamerika.
Svartpoppel
Populus nigra
Populus nigra, allmänt känd som svartpoppel, är ett stort lövfällande träd med ursprung i Europa och Västasien. Det är ett av de mest ikoniska träden i det europeiska landskapet, känt för sin snabba tillväxt, mörkt fårade bark och graciösa triangulära blad som glimmar i vinden. Den lombardiska poppeln (P. nigra 'Italica') är en välkänd pelarformad kultivar som används flitigt som vindskydd och för att definiera landskap.
Asp
Populus tremula
Aspen (Populus tremula) är ett snabbväxande lövträd som är inhemskt i Europa och delar av Asien, känt för sina rundade, silvergröna blad som darrar och prasslar vid minsta bris tack vare sina platta bladskaft. Den kan nå en höjd på upp till 25 meter, med en slät grön-grå bark som mörknar och spricker med åldern. På våren, innan bladen slår ut, dyker långa gråaktiga hängen upp, och på hösten blir lövverket gyllengult. Den sprider sig lätt genom rotskott och bildar ofta täta klonala lundar, och är en viktig livsmiljö för insekter, fåglar och lavar.
Amerikansk asp
Populus tremuloides
Populus tremuloides, allmänt känd som amerikansk asp, är ett snabbväxande lövträd hemmahörande i Nordamerika, berömt för sin släta vitgrå bark och hjärtformade blad som skimrar och "darrar" vid minsta bris tack vare sina platta bladskaft. Den bildar omfattande klonala kolonier som är sammankopplade genom ett enda rotsystem, där vissa kolonier rankas bland de äldsta och största levande organismerna på jorden. På hösten blir dess lövverk strålande guldgult.
Hitta den perfekta växten
Vår växtguide hjälper dig att hitta idealiska arter för din erfarenhetsnivå och årstiden.
Bläddra efter Svårighetsgrad, Säsong och Mer
Använd filtren nedan för att begränsa den här katalogen efter skötselns svårighetsgrad, säsong, miljö, eller sök direkt på namn. Varje filter leder till en lista anpassad efter dina odlingsförhållanden.