Snärjeangrepp: Akut! Hur man räddar din växt

Potyvirus (familjen Potyviridae, släktet Potyvirus) är växtvirus som främst sprids av bladlöss under födosök samt mekaniskt via växtsaft. De orsakar mosaik (ljusa och mörka mönster) på bladen, krusighet och missbildningar, nervklarning, blåsor på bladskivan, dvärgväxt samt strimmor och missfärgningar på grönsaker och frukter. Hos potatis (potatisvirus Y) kan nekrotiska fläckar på bladen och ringfläckar på knölarna förekomma, hos gurkväxter (t.ex. zucchini-gulmosaikvirus) syns tydlig mosaik och deformationer av blad och frukter, hos paprika strimmor och fläckar på frukterna, hos kålväxter (rova-mosaikvirus) mosaik och hämmad tillväxt, och hos plommon scharka (fläckar och missbildade frukter). Infektionen kan även spridas via frön, sticklingar, knölar, ympris samt genom värdogräs. Tyvärr kan en infekterad växt inte botas.

Släktet Phytophthora omfattar jordburna växtpatogener som liknar svampar och som främst angriper träd och vedartade växter. Det sprids vanligtvis via växtrötterna och leder till att växten försvagas och dör.

Pseudoperonospora är ett släkte av organismer som orsakar så kallad falsk mjöldagg. Det rör sig om fuktälskande "mögelsvampar" från riket Chromista, som främst angriper bladen. På bladens ovansida uppstår kantiga gula fläckar mellan nerverna, och på undersidan bildas en grålila beläggning vid fuktig väderlek. Bladen blir bruna, torkar ut och plantan försvagas. Den drabbar oftast gurka och andra gurkväxter (zucchini, pumpa, melon) samt humle. Den sprids med vind och regn och trivs vid långvarig fukt, dagg, svalare nätter och i kvava växthus.

Vitgröe är ett vanligt ogräs i gräsmattor som snabbt tar över och dominerar över ädlare gräsarter. Den kännetecknas av en ljusare grön färg, ett grunt rotsystem och en massiv fröproduktion även vid mycket låg klipphöjd. Den är mycket härdig och sprider sig snabbt.