2332 Enkla växter | Guide 2026 - Sida 49
Upptäck 2332 enkla växter för din trädgård. Komplett skötselguide.
2332 Enkla växter
Visar 1729–1764 av 2332
Asiatisk kämpe
Plantago asiatica
Asiatisk kämpe (Plantago asiatica) är en flerårig ört i familjen kämparväxter (Plantaginaceae), ursprungligen från Östasien — Kina, Japan och Korea. Den bildar en basal rosett av breda, ovala till elliptiska blad, 4 till 12 cm långa, i en intensiv grön färg med framträdande nerver. Den producerar upprättstående blomax på 20 till 45 cm med många små vita blommor. Extremt tålig, den koloniserar störda livsmiljöer som vägkanter och ödetomter. Vördad inom traditionell kinesisk medicin i årtusenden som Cheqiancao (车前草), har den väldokumenterade urindrivande, inflammationshämmande och slemlösande egenskaper.
Svartkämpar
Plantago lanceolata
Svartkämpar är en flerårig ört som ursprungligen kommer från Europa och västra Asien, men som numera är naturaliserad över hela världen. Den bildar en basal rosett av lansettlika och nerviga blad, från vilka tunna, bladlösa stjälkar växer upp, krönta av små ax med brunaktiga blommor från vår till sommar. Den är extremt tålig och anpassningsbar och trivs i betesmarker, gräsmattor och på störd mark, samt har en lång tradition som läkeväxt.
Groblad
Plantago major
Groblad (Plantago major) är en robust, flerårig vildväxt från familjen kämparväxter (Plantaginaceae). Den bildar en platt bladrosett av breda, ovala blad med karakteristiska parallella nerver och växer på ängar, betesmarker, vägrenar och packad mark över hela världen. Från maj till september dyker smala, upprättstående ax upp med små, oansenliga gulgröna blommor. Som en av de mest kända läkeörterna inom folkmedicinen har den i århundraden använts vid sårskador, insektsbett, hosta och luftvägsbesvär. De unga bladen är ätbara och rika på kiselsyra, slemämnen, garvämnen och flavonoider.
Rugelgroblad
Plantago rugelii
Rugelgroblad (Plantago rugelii) är en härdig inhemsk flerårig ört från östra och centrala Nordamerika. Den bildar en kompakt basal rosett av breda, ovala blad med distinkta röd-lila bladskaftsbaser. Ofta hittad i gräsmattor, vägkanter och störda livsmiljöer, är den både ett vanligt "ogräs" och en uppskattad medicinal- och ätbar växt med en lång historia av traditionell användning.
Platan
Platanus
Platanus är ett släkte av stora lövfällande träd, den enda representanten för familjen Platanaceae, med cirka 10 arter spridda över norra halvklotet – Europa, Asien och Nordamerika. De är kända för sin karakteristiska bark som flagnar av i oregelbundna plattor och avslöjar nyanser av grädde, grönt och grått. Bladen är handflikiga och de klotformade frukterna hänger kvar på grenarna under vintern. Londonplatanen (Platanus × hispanica), en hybrid mellan orientalisk och amerikansk platan, har blivit ett av världens mest planterade urbana prydnadsträd tack vare sin motståndskraft mot föroreningar och markkomprimering.
Orientplatan
Platanus orientalis
Orientplatan (Platanus orientalis) är ett stort lövfällande träd som härstammar från sydöstra Europa och sydvästra Asien. Det är uppskattat för sin flagnande, krämvita och grå bark samt sina djupt flikiga, lönnlika blad. Trädet är långlivat och snabbväxande, kan bli över 30 meter högt och är historiskt förknippat med Hippokrates, som enligt sägnen undervisade i medicin under ett exemplar på ön Kos.
Londonplatan
Platanus x hispanica
Londonplatanen (Platanus x hispanica) är ett magnifikt hybrid-lövfällande träd som tros vara en korsning mellan orientalisk platan (Platanus orientalis) och amerikansk sykomorplatan (Platanus occidentalis). Med ursprung i Europa har den blivit ett av världens mest planterade stadsträd, känt för sin extraordinära tolerans mot luftföroreningar, kompakterad jord och torka. Dess slående flagande bark – som avslöjar krämvita, olivgröna och beigefärgade fläckar – gör den till ett prydnadsmässigt blickfång året runt. Den kan bli upp till 30 meter hög med en bred krona som spänner 24 meter, och ger riklig skugga i parker, alléer och stadsplatser.
Orientalisk Tuja
Platycladus orientalis
Platycladus orientalis, allmänt känd som orientalisk tuja eller kinesisk tuja, är ett vintergrönt barrträd i familjen Cupressaceae, ursprungligen från Kina och Korea. Den växer långsamt med en pelarlikt till konisk form och når upp till 10 meters höjd. Dess fjälliknande blad bildar tillplattade, vertikala kvistar av gulgrön lövverk som bronsfärgas under vintern. Används ofta som häckar, insynsskydd och prydnadsträd. VARNING: innehåller tujon i blad och frön — giftigt för husdjur och människor vid förtäring.
Praktklocka
Platycodon grandiflorus
Praktklocka (Platycodon grandiflorus) är en flerårig ört i familjen klockväxter (Campanulaceae), ursprungligen från Östasien – Kina, Korea, Japan och Sibirien. Den är känd för sina uppblåsta blomknoppar som liknar ballonger, vilka sväller upp innan de slår ut i klockformade femuddiga blommor i nyanser av blått, lila, rosa eller vitt. Växten blir 30–60 cm hög, blommar från juli till oktober och är populär i rabatter, stenpartier och krukor.
Kubansk oregano
Plectranthus amboinicus
Plectranthus amboinicus, allmänt känd som kubansk oregano eller indisk bovrage, är en aromatisk halvsukkulent ört i familjen Lamiaceae. Ursprungligen från tropiska Afrika och nu vilt spridd i tropikerna, kännetecknas den av tjocka, köttiga, sammetslena blad med en kraftfull oregano-myntadoft. Odlas allmänt som kulinarisk ört och medicinalväxt.
Svensk Murgröna
Plectranthus australis
Svensk Murgröna (Plectranthus australis) är en snabbväxande, hängande krukväxt med ursprung i Sydafrika och Australien. Den är omtyckt för sina frodiga, runda och blanka blad samt sina kaskadformade stjälkar, och är en idealisk växt för amplar, fönsterbräden och som marktäckare utomhus i frostfria klimat. Dess förmåga att trivas med minimal skötsel gör den till ett populärt val för såväl nybörjare som erfarna trädgårdsälskare.
Indisk Koleusört
Plectranthus barbatus
Indisk koleusört (Plectranthus barbatus) är en flerårig buske inom familjen Lamiaceae, med ursprung i de paleotropiska regionerna i Afrika och Indien. Den odlas i stor utsträckning för sina aromatiska, lätt ludna blad och iögonfallande blålila blomaxar. En snabbväxande och torktålig växt som trivs i varma klimat och värderas både som prydnadsväxt och för sina medicinska rötter, vilka innehåller den bioaktiva föreningen forskolin.
Kantljus
Plectranthus ciliatus
Kantljus (Plectranthus ciliatus) är en hängande, halvsucculent perenn i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), hemmahörande i de fuktiga skogarna och skuggiga sluttningarna i Sydafrikas Västra Kapprovins, KwaZulu-Natal och Eswatini. Dess brett ovala, naggade blad är kantade med fina hår som ger en ögonfransliknande frans (därav "ciliatus", latin för "hårkantad"), och undersidorna skiftar ofta i djupt lila. Från sen sommar till vinter skjuter den upp smala ax av små vita till lila-rosa blommor ovanför bladverket. I sin naturliga miljö bildar den täta, skuggälskande mattor under träd, vilket gör den till ett naturligt val för ampelväxter, fönsterlådor och som marktäcke i frostfria trädgårdar.
Myntblad
Plectranthus madagascariensis
Myntblad (Plectranthus madagascariensis) är en populär hängande krukväxt med ursprung i Madagaskar och Sydafrika. Den kännetecknas av aromatiska, lätt ludna blad med vita eller krämfärgade kanter i sin brokbladiga form, och avger en mild myntliknande doft när man rör vid den. Den är uppskattad för sin lättskötta natur, snabba tillväxt och förmåga att anpassa sig till inomhusmiljöer.
Hummerblomma
Plectranthus neochilus
Plectranthus neochilus är en aromatisk marktäckare med ursprung i Sydafrika, känd för sin kraftiga, skunklika doft som avskräcker insekter, katter och ormar. Den producerar vackra blå-lila blommor under vår och sommar och uppskattas för både prydnads- och medicinska ändamål.
Vicksplanta
Plectranthus ornatus
Plectranthus ornatus, allmänt känd som Vicksplanta, är en snabbväxande aromatisk marktäckare med ursprung i Östafrika (Etiopien och Tanzania). Den tillhör familjen Lamiaceae och odlas i stor utsträckning både som medicinalört och prydnadsväxt, uppskattad för sin mentolliknande doft och sina fördelar för matsmältningshälsan.
Purpur-ljus
Plectranthus purpuratus
Plectranthus purpuratus, känd som purpur-ljus, är en hängande och städsegrön flerårig växt i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), ursprungligen från östra Sydafrika. Den uppskattas för sina mjuka, köttiga och aromatiska blad, som är mörkgröna med en lila undersida. Dess förgrenade och hängande växtsätt gör den populär i amplar. Små rörformade vit-blåaktiga blommor dyker upp under sommaren och periodvis under resten av året.
Plektranthus
Plectranthus sp
Plektranthus är ett mångsidigt släkte inom familjen Lamiaceae, ursprungligen från Afrika och Asien. Med över 350 arter odlas många som prydnads-, aromatiska och medicinalväxter. Deras strukturerade blad och rörformiga blommor i nyanser av lila, lavendel eller vitt gör dem till en favorit i trädgårdar och på balkonger. De anpassar sig väl till inomhuskrukor liksom till utomhusplantering i tropiska och subtropiska klimat.
Svensk murgröna
Plectranthus verticillatus
Plectranthus verticillatus, allmänt känd som svensk murgröna eller pengaväxt, är en snabbväxande, hängande flerårig växt med ursprung i Sydafrika. Den har ovala, glansigt gröna blad med lätt sågade kanter och en behaglig aromatisk doft när man rör vid dem. Den odlas i stor utsträckning som krukväxt och trivs i hängkorgar och på hyllor där dess kaskadformade stjälkar skapar ett frodigit och dekorativt skådespel.
Rosa Prinsessblomma
Pleroma granulosum
Pleroma granulosum (syn. Tibouchina granulosa), allmänt känd som Rosa Prinsessblomma eller Lila Härlighetsträ, är ett snabbväxande blomträ som är hemmahörande i Brasiliens Atlantskog och tillhör familjen Melastomataceae. Det producerar spektakulära klasar av stora violett-lila till magentafärgade blommor, huvudsakligen under sensommar och höst. Det planteras i stor utsträckning som gatuträd och trädgårdsprydnad i tropiska och subtropiska regioner världen över.
Silverbladig prinsessblomma
Pleroma heteromalla
Pleroma heteromalla, allmänt känd som silverbladig prinsessblomma, är en buske som är ursprunglig från den brasilianska cerradon och tillhör familjen Melastomataceae. Tidigare klassificerad som Tibouchina heteromalla, är arten uppskattad för sitt sammetslena silvergråa lövverk och sina livfulla lila blommor. Väl anpassad till cerrado-savannens krävande förhållanden är den en tålig och prydnadsmässigt slående växt.
Ostronskivling
Pleurotus ostreatus
Ostronskivling är en ätbar vedlevande svamp som växer i täta klungor. Den har musselformade hattar med färger som varierar från ljusgrått till mörkbrunt. Den är högt värderad för sin köttiga konsistens och sin förmåga att växa på olika cellulosarika substrat, såsom halm eller trä.
Kamferört
Pluchea
Pluchea är ett släkte av aromatiska buskar inom familjen Asteraceae, allmänt kända som kamferörtер eller kärrloppörter. Dessa robusta växter är ursprungligen från tropiska och subtropiska delar av Amerika och används i stor utsträckning inom traditionell medicin för sina antiinflammatoriska, antioxidativa och antimikrobiella egenskaper. Bladen avger en karakteristisk kamferliknande arom och bildar klasar av små rosa eller lila blomkorgar.
Allbotare
Pluchea carolinensis
Allbotare (Pluchea carolinensis) är en aromatisk, snabbväxande flerårig buske med ursprung i Karibien, Florida samt Central- och Sydamerika. Dess sammetslen, kamferdoftande blad och delikata rosa-lavendelblommor gör den både prydnadsmässigt tilltalande och medicinskt värdefull. Flitigt använd inom karibisk och brasiliansk folkmedicin i århundraden, används den traditionellt för att behandla förkylningar, feber, bronkit, halsont och reumatisk smärta. Den trivs i fullt solljus och väldrainerad jord och kan bli upp till 2,5 m hög.
Vingstampad kamferört
Pluchea sagittalis
Vingstampad kamferört (Pluchea sagittalis) är en aromatisk medicinalört ursprungligen från Sydamerika, känd för sina vingförsedda stjälkar och små rosa till vita blommor. Den trivs i varma, fuktiga miljöer och har en lång historia av användning inom traditionell medicin på kontinenten.
Blyblomma
Plumbago auriculata
Blyblomma (Plumbago auriculata) är en städsegrön eller halvstädsegrön buske som härstammar från Sydafrika. Den är uppskattad för sina klasar av himmelsblå, trumpetformade blommor som visar sig nästan oavbrutet från vår till höst. Den växer kraftigt och kan fungera som klätterväxt mot väggar och spaljéer, eller formas till häckar och marktäcke. Den tål en mängd olika jordtyper och är torktålig när den väl etablerat sig, men är känslig för stående vatten och frost.
Frangipani
Plumeria
Plumeria är ett släkte med cirka tolv arter av lövfällande träd och buskar, hemmahörande i tropiska och subtropiska regioner i Amerika, som odlas över hela världen för sina doftande, vaxartade blommor och släta gråaktiga bark. I Sverige kallas den ofta frangipani eller tempelträd och används som prydnadsväxt i frostfria klimat eller som krukväxt i svalare regioner, där den blommar i vita, gula, rosa och röda klasar från senvår till höst, följt av en bladlös vintervila.
Vit tempelblomma
Plumeria obtusa
Plumeria obtusa, allmänt känd som vit tempelblomma eller frangipani, är ett tropiskt träd i familjen oleanderväxter som härstammar från Karibien och Centralamerika. Den odlas i stor utsträckning i Sydostasien, Hawaii och tropiska regioner världen över för sina intensivt doftande vita blommor med gula mittpunkter. Arten är städsegrön till halvstädsegrön i tropiska klimat och är ett vanligt inslag i tempelträdgårdar i hela Asien.
Frangipani
Plumeria rubra
Frangipani (Plumeria rubra) är en lövfällande buske eller litet träd med ursprung i Mexiko och Centralamerika, världsberömd för sina intensivt doftande, vaxartade blommor i nyanser av vitt, gult, orange, rosa och rött. Den trivs i varma, soliga klimat, tål torka när den väl etablerat sig och räknas som en av de mest ikoniska tropiska prydnadsväxterna i världen. Den växer snabbt och kan nå en höjd på 2–8 meter.
Vitgröe
Poa annua
Poa annua, känd som vitgröe, är ett lågvuxet gräs som ursprungligen kommer från tempererade regioner i Europa och Asien, men som idag återfinns på nästan alla kontinenter. Det bildar täta tuvor av fina, ljust gulgröna blad med karakteristiska båtformade spetsar. Trots att det ofta betraktas som ett ogräs i gräsmattor, odlas det på golfgreener i svalare klimat och kan användas som marktäckare i områden med lågt underhållsbehov. Det gror under hösten och vintern, blommar på våren och vissnar ner vid sommarvärme.
Lökblågräs
Poa bulbosa
Lökblågräs (Poa bulbosa) är ett fleråigt gräs med ursprung i Europa och Medelhavsområdet, nu vitt utbrett över hela världen. Det bildar täta tuvor upp till 70 cm höga med karaktäristiska löklika stjälkbaser som lagrar vattenreserver, vilket gör det extremt torktåligt och köldtåligt. På våren producerar det små småax som utvecklas till bulbiller för vegetativ förökning.
Låggröe
Poa supina
Låggröe (Poa supina) är ett lågvuxet, flerårigt gräs som härstammar från alpina och subalpina områden i Europa. Det kännetecknas av sina släta, mjuka och klargröna blad samt ett krypande växtsätt som bildar en tät gräsmatta genom spridning med utlöpare. Det är ett av få gräs som kan trivas i djup skugga, upp till 90 % skugga, vilket gör det idealiskt för svåra områden som under täta träd, gångstigar och idrottsplatser i skuggiga miljöer. Under våren producerar det ax med karakteristiska violetta inslag.
Gräsmatta
Poaceae
Poaceae, gräsfamiljen, är en av världens mest utbredda och artrika växtfamiljer och utgör grunden för de flesta gräsmattor, gräsytor och sportplaner. Gräsmattegräs kännetecknas av smala, avlånga blad och ett tätt, fibröst rotsystem som tillsammans med utlöpare (rhizomer och stoloner) bildar en sammanhängande, slitstark grön matta. Beroende på art skiljer man mellan kallsäsongsgräs (t.ex. ängsgröe och engelskt rajgräs), som trivs bäst i tempererat klimat, och varmsäsongsgräs (t.ex. bermudagräs), som föredrar varmare regioner. Gräset är extremt härdigt, tål klippning och fottrafik väl och är en central del av trädgårdar, parker och offentliga ytor världen över.
Gulved
Podocarpus latifolius
Podocarpus latifolius, känd som äkta gulved på engelska, är ett långsamväxande, städsegrönt barrträd i familjen Podocarpaceae och Sydafrikas nationalträd. Den växer naturligt i bergsregnskogarna i södra och östra delarna av landet, från Västra Kapprovinsen till KwaZulu-Natal och Limpopo, samt i Eswatini och Lesotho, från havsnivå upp till över 1 800 m. I skogen kan den nå 20-35 m, men i öppna områden och trädgårdar blir den betydligt mindre, med en tät och rundad krona. De bandformade bladen är 25-40 mm långa på vuxna träd (upp till 100 mm på unga), är mörkgröna och läderartade, och de nya skotten är mjuka och ljusa, vilket kontrasterar mot det äldre bladverket. Det finns han- och honträd: honträden bildar runda, blågrå frön på en köttig behållare som mognar lila och äts av fåglar och apor.
Buddhistisk tall
Podocarpus macrophyllus
Podocarpus macrophyllus är en elegant städsegrön barrväxt med ursprung i Japan och Kina. Den kännetecknas av smala, läderartade, mörkgröna blad som liknar tillplattade barr. Den används flitigt i landskapsdesign för att skapa täta häckar, gröna pelare eller som solitärväxt, och är även ett populärt val inom bonsaikonsten tack vare sin formbarhet och kontrollerade tillväxt.
Rosa trumpetranka
Podranea ricasoliana
Podranea ricasoliana, allmänt känd som rosa trumpetranka, är en kraftig vedartad klätterväxt i familjen Bignoniaceae, hemmahörande i Sydafrika. Den producerar spektakulära lila-rosa, trumpetformade blommor med violetta ådror som blommar rikligt från sommar till höst. Den är snabbväxande och kan nå en höjd på 5 meter, och är högt värderad för sin förmåga att täcka pergolor, väggar och staket med en frodig tropisk blomsterprakt.
Vad är Enkla växter?
Enkla växter är idealiska för nybörjare eller personer med lite tid för skötsel. Dessa arter tolererar vattningsfel, ljusvariationer och kräver inte konstant uppmärksamhet. Perfekta för dem som just har börjat med växter.
Tips för att odla Enkla växter
För att lyckas med enkla växter: less is more. Undvik övervattning, välj en plats med lämpligt ljus och låt jorden torka ut mellan vattningarna. De flesta av dessa växter föredrar att bli 'glömda' då och då.