Komplett växtguide
Utforska växter efter svårighetsgrad, säsong och mer. Hitta den perfekta växten för dig.
Svårighetsgrad
Växter per stad
🗺️ Växter per stad4089 växter hittade
Visar 1585–1620 av 4089
Gul margerit
Euryops pectinatus
Gul margerit (Euryops pectinatus) är en flerårig buske som är inhemsk i Sydafrika och tillhör familjen Asteraceae. Den kännetecknas av sitt gråaktiga bladverk och sina gyllengula, tusenskönaliknande blommor, som blommar nästan året runt i milda klimat. Den blir mellan 90 och 180 cm hög och bred och bildar en rundad, fyllig buske.
Lisianthus
Eustoma grandiflorum
Lisianthus (Eustoma grandiflorum) är en praktfull blomväxt med ursprung i de södra Stora slätterna i Nordamerika, inklusive södra USA och Mexiko. Dess rosliknande blommor förekommer i nyanser av vitt, rosa, lila, blått och tvåfärgat. Den räknas som en av världens finaste snittblommor och används flitigt i brudbuketter och blomsterarrangemang. Trots att den är notoriskt svår att odla är resultatet hänförande.
Prärieklocka
Eustoma russellianum
Prärieklocka (Eustoma russellianum), även känd som Lisianthus, är en örtartad växt känd för sina eleganta blommor som liknar rosor eller tulpaner. Ursprungligen från prärierna i USA och Mexiko, är denna art högt värderad inom blomsterhandeln som snittblomma tack vare sin sofistikerade skönhet och långa hållbarhet i vas. Dess kronblad har en silkeslen textur och färgerna varierar från mjuka pastelltoner till djupt lila.
Juçaragpalm
Euterpe edulis
Euterpe edulis, känd som juçaragalmen, är en inhemsk palm från Brasiliens atlantskog och är allvarligt hotad av olaglig skörd av palmhjärtan. Dess antioxidantrika frukter används som ett hållbart alternativ till amazonisk açaí, och arten spelar en viktig roll i skogsrestaurering och som livsmiljö för mer än 30 fågelarter.
Açaípalm
Euterpe oleracea
Açaípalmen är en flerstammig palm med smala och eleganta stammar som kan nå höjder på 15 till 25 meter. Den härstammar från de översvämningsbara várzea-områdena i Amazonasbäckenet. Dess fjäderformade och bågformade blad kröner varje stam. Den producerar klasar med hundratals runda frukter som mognar från grönt till en nästan svart lila nyans, från vilka man utvinner açaí-fruktkött som är rikt på antioxidanter.
Fläckig älgört
Eutrochium maculatum
Fläckig älgört (Eutrochium maculatum, synonym Eupatorium maculatum) är en flerårig örtartad växt som tillhör korgblommiga familjen, ursprungligen från Nordamerika. Den växer naturligt på fuktiga ängar, bäckkanter och i sumpiga områden. Växten bildar raka, starka stjälkar, ofta med purpurröda fläckar, som kan bli upp till 210 cm höga. Under sensommaren och hösten bär den stora, halvsfäriska, rosa-lila blomställningar som lockar till sig fjärilar och bin. I trädgårdar används den som bakgrundsväxt i fuktiga rabatter, regnträdgårdar och naturlika planteringar.
Blå Daze
Evolvulus glomeratus
Blå Daze (Evolvulus glomeratus) är en lågväxande, spridande flerårig växt med ursprung i Brasilien, tillhörande familjen Convolvulaceae. Den producerar en kontinuerlig blomning av himmelsblå blommor med vita centra som öppnar sig varje morgon och stänger sig på kvällen eller under molniga dagar. Den används ofta som marktäckare, kantväxt och i hängkorgar.
Persisk Viol
Exacum affine
Exacum affine, allmänt känd som Persisk Viol, är en charmig och kompakt blomväxt med ursprung på ön Socotra i Jemen. Den är omtyckt för sin rikliga blomning av små, doftande blålila blommor med ljusgula centra och tillhör familjen Gentianaceae. Även om den ofta odlas som ett ettårigt krukväxt är den i sitt ursprungliga subtropiska habitat faktiskt en kortlivad perenn. Dess blanka, rundade bladverk och söta doft gör den till ett förtjusande inomhussällskap under vår och sommar.
pärlbuske
Exochorda racemosa
En lövfällande prydnadsbuske med ursprung i Kina och Korea. Pärlbusken är högt skattad för sin korta men spektakulära vårblomning: mängder av rent vita, fembladiga blommor slår ut från runda knoppar som liknar pärlband längs de bågformade grenarna. Den blir 2,4–3 meter hög och ofta bredare, med ett graciöst, fontänliknande växtsätt. De mellangröna, ovala bladen får ingen nämnvärd höstfärg. När den väl har etablerat sig är den tork- och värmetålig, lättskött och i stort sett fri från allvarliga skadedjur eller sjukdomar, vilket gör den till en pålitlig stomme i rabatter, grundplanteringar och blandade häckar.
Bovete
Fagopyrum esculentum
Bovete är en extremt snabbväxande ettårig örtartad växt. Även om den används som ett spannmål är den tekniskt sett ett pseudospannmål som tillhör familjen Polygonaceae. Dess blad är hjärtformade och den producerar klasar av små vita eller rosa blommor som är mycket attraktiva för bin. Dess triangulära frön är mycket näringsrika och glutenfria.
Amerikansk bok
Fagus grandifolia
Amerikansk bok (Fagus grandifolia) är ett lövfällande träd som hör hemma i östra Nordamerika, från Nova Scotia och Ontario till östra Texas och norra Florida. Det växer långsamt och når en höjd på 16–35 m, med en bred krona och en stam med slät, silvergrå bark. Bladen, som är 6 till 12 cm långa, är mörkgröna och sågtandade; på hösten blir de guldbruna och många sitter kvar på grenarna under vintern. På våren slår diskreta grön-gula blommor ut, och på hösten produceras små triangulära nötter inuti ett taggigt hölje, vilka är mycket eftertraktade av fåglar och däggdjur. Det är ett av de mest skuggtåliga träden i sin region och kan leva i 200 till 300 år.
Orientbok
Fagus orientalis
Fagus orientalis, allmänt känd som orientbok, är ett magnifikt stort lövfällande träd som hör hemma i Kaukasusregionen, norra Turkiet och norra Iran. Det är ett av de mest imponerande lövträden i sitt naturliga utbredningsområde och når höjder på 25–40 meter med en bred, tät och rundad krona. Dess släta silvergrå bark, frodiga gröna bladverk och strålande höstfärger gör det till ett högt värderat prydnads- och skogsbruksträd. Det är nära släkt med den vanliga boken (Fagus sylvatica) men är bättre anpassad till varmare och torrare klimat och växer snabbare under sina tidiga år.
Bok
Fagus sylvatica
Boken är ett stort, långlivat lövträd som hör hemma i Europa. Den är uppskattad för sin släta grå bark, sitt täta glänsande bladverk och sin dramatiska gyllene till kopparfärgade höstskrud. Den planteras ofta som solitärträd, i parkmiljöer och som formklippt häck, eftersom den tål kraftig beskärning och behåller sina vissna löv under vintern när den klipps.
Åkerbinda
Fallopia convolvulus
Åkerbinda (Fallopia convolvulus, syn. Polygonum convolvulus) är en ettårig klätterväxt i familjen slideväxter, ursprungligen från Eurasien och Nordafrika. Den har hjärtformade blad och tunna, slingrande stjälkar som klättrar på andra växter eller stöd, och producerar små grönvita blommor, ibland med rosa toner, från senvåren till hösten. Det är ett vanligt jordbrukogräs på odlade fält och störd mark, även om den också odlas som en snabbväxande marktäckare.
Leopardplanta
Farfugium japonicum
Farfugium japonicum, även känd som leopardplanta eller tsuwabuki, är en perenn växt i familjen korgblommiga växter (Asteraceae) som härstammar från fuktiga kustområden och längs vattendrag i Japan, Korea, Kina och Taiwan. Denna halvt vintergröna växt bildar täta tuvor av stora, runda till njurformade blad med läderartad textur, som växer fram från en underjordisk rhizom på långa, köttiga stjälkar. Hos sorten 'Aureomaculatum' är bladen täckta av iögonfallande gula fläckar som liknar en leopards päls, vilket har gett växten dess namn. På hösten och vintern utvecklar den höga blomstjälkar med klasar av tusenskönaliknande gula blommor. I sin naturliga miljö växer den i skuggan längs vattendrag och används i trädgårdar som en prydnadsväxt för skuggiga områden.
Bergbambu
Fargesia murielae
Fargesia murielae, bergbambu eller paraplybambu, är en ruggbildande bambu från de kinesiska bergsskogarna som inte bildar utlöpare och därför inte sprider sig okontrollerat. Den kännetecknas av täta, elegant överhängande stjälkar och ett fint, ljusgrönt bladverk som förblir grönt året runt. Som en av de mest härdiga bambuarterna tål den temperaturer ner till cirka -20 °C under längre tid och ännu lägre temperaturer under korta perioder. Den blommar bara vart femte till tionde decennium i en sällsynt, kollektiv händelse (senast 1999) och odlas främst för sitt bladverk, inte för sina blommor. Tack vare sitt täta, icke-invasiva växtsätt är den mycket populär som insynsskyddande häck, krukplanta eller som solitär vid trädgårdsdammen.
Hårig mullbärsört
Fatoua villosa
Hårig mullbärsört (Fatoua villosa) är en ettårig sommarväxt i mullbärsfamiljen, ursprungligen från östra Asien och numera ett vanligt ogräs i södra och östra USA. Den liknar en liten mullbärsplanta med hjärtformade, tandade, håriga och något klibbiga blad på upprättstående, grenade stjälkar som varierar från några centimeter till över en meter i höjd. Den trivs i fuktig, skuggig och störd mark såsom rabatter, plantskolor, växthus och våtmarkskanter. Små blomklasar dyker upp från vår till höst, och groddar kan blomma inom cirka 12 dagar efter att de nått tvåbladsstadiet.
Japansk Aralia
Fatsia japonica
Fatsia japonica är en vintergrön buske med ursprung i Japan, med dramatiska, blanka, handsformade blad som kan ha 7–11 flikar och bli upp till 40 cm breda. Den är mycket uppskattad som prydnadsväxt både inomhus och i skuggiga trädgårdar, och är en av få tropiskt utseende bladväxter som trivs i djup skugga.
Tigertänder
Faucaria bosscheana
Faucaria bosscheana är en kompakt suckulent från familjen Aizoaceae, ursprunglig i de torra regionerna i Sydafrika (Östra Kapprovinsen). Den bildar låga rosetter av tjocka, trekantiga, grågröna blad, vars kanter har mjuka tänder som flätas samman som en katts käkar, därav dess vanliga namn. På hösten och vintern producerar den ensamma, ljust gula, tusenskönaliknande blommor som öppnar sig under dagen. Det är en långsamväxande växt, idealisk för stenpartier, krukor eller suckulentkompositioner i mycket ljusa inomhusmiljöer.
Feijoa
Feijoa sellowiana
Feijoa (Feijoa sellowiana, synonym Acca sellowiana) är en vintergrön buske eller ett litet träd i familjen myrtenväxter, ursprungligen från de subtropiska höglandsområdena i södra Brasilien, Uruguay, Paraguay och Argentina. Bladen är läderartade, mörkgröna och glänsande på ovansidan, medan undersidan är silvrig och luden, vilket ger kronan en karakteristisk tvåfärgad effekt. Under senvåren och försommaren producerar den iögonfallande blommor med vita kronblad som skiftar i lila och långa röda ståndare med gult pollen: både kronbladen och frukterna är ätbara. Frukten, ett grönt ovalt bär med aromatiskt kött, påminner i smaken om en korsning mellan ananas och jordgubbe. Det är en härdig växt som tål torka när den väl etablerat sig, samt salta vindar och korta frostperioder, vilket gör den populär som prydnadshäck och fruktväxt i medelhavsklimat.
Kapaster
Felicia amelloides
Felicia amelloides är en vintergrön perenn (ibland tvåårig) växt i familjen korgblommiga växter (Asteraceae), ursprungligen från Sydafrikas sydkust där den växer på sanddyner och steniga sluttningar. Den bildar en liten buskig planta som blir 50–100 cm hög, med motsatta, ovala blad som känns sträva på grund av sin behåring. Från senvår till höst producerar den ett flertal prästkrageliknande blomkorgar, cirka 3 cm breda, med himmelsblå strålblommor och en klar gul disk.
Fönsterväxt
Fenestraria rhopalophylla
Fenestraria rhopalophylla, känd som fönsterväxt eller babytår, är en suckulent i familjen isörtsväxter (Aizoaceae) som härstammar från öknarna i Namibia och Sydafrika. Dess cylindriska och köttiga blad växer i täta klungor och har genomskinliga spetsar eller "fönster" som släpper in ljus till det inre, vilket möjliggör fotosyntes medan större delen av bladet förblir begravt i sanden för att skydda sig mot extrem värme och uttorkning. Den blommar under sommar och höst med små vita eller gula blommor som liknar prästkragar.
Loroco
Fernaldia pandurata
Loroco (Fernaldia pandurata) är en vintergrön klätterväxt i familjen oleanderväxter (Apocynaceae), ursprungligen från de tropiska delarna av Centralamerika, särskilt El Salvador, Guatemala och Honduras. Den kännetecknas av sina håriga, slingrande stjälkar som klättrar på staket, pergolor och närliggande träd, samt sina grönvita, doftande och ätbara blomknoppar, som är en ikonisk ingrediens i det salvadoranska köket, särskilt i pupusas.
Tunnkaktus
Ferocactus
Ferocactus är ett släkte med ungefär 30 arter av tunnformade kaktusar som hör hemma i öknarna i sydvästra USA och norra Mexiko, från Kalifornien och Arizona till Sonora och Baja California. Unga plantor börjar som pelarformade och sväller gradvis till den tjocka, räfflade, tunnformade formen som ger släktet dess namn. De flesta arter växer med enstaka stammar täckta av täta, ofta krokiga eller färgstarka taggar, även om ett fåtal arter som F. robustus och F. glaucescens bildar klungor över tid. I odling uppskattas tunnkaktusar som skulpturala, lättskötta suckulenter för stenträdgårdar, xeriscaping och soliga fönsterbrädor.
Emory-kaktus
Ferocactus emoryi
Ferocactus emoryi är en hög, fatformad kaktus som hör hemma i Sonoraöknen i Arizona, Sonora och Baja California. Unga plantor är klotformade men blir med tiden cylindriska och bildar en kraftig pelare beväpnad med starka, krokiga taggar. Under sen sommar och tidig höst producerar den klockformade blommor i gult, orange eller rött som sitter samlade i kronan.
Blå klotkaktus
Ferocactus glaucescens
Blå klotkaktus (Ferocactus glaucescens) är en klotformad till tunnformad kaktus som härstammar från centrala Mexiko. Den är uppskattad för sin slående blågröna (glauka) epidermis och täta krona av guldgula radiära taggar. Mogna plantor bildar en kompakt, ribbad cylinder som kan nå cirka 60 cm i höjd och 50 cm i diameter, och bildar så småningom små kolonier genom sidoskott vid basen. Under senvåren och sommaren producerar den trattformade, citrongula blommor nära toppen, följt av små vita bärliknande frukter. Det är en långsamväxande, lättskött suckulent som trivs i full sol och väldränerad jord, vilket gör den till ett populärt val för xeriscaping och krukträdgårdar.
Mexikansk tunnkaktus
Ferocactus histrix
Ferocactus histrix, allmänt känd som mexikansk tunnkaktus, är en klotformad suckulentart som är inhemsk i de torra regionerna i Mexiko. Den kännetecknas av sin blågrön kropp med framträdande revben och robusta gulaktiga eller rödaktiga radiella taggar. Med tiden kan växten övergå från perfekt sfärisk till lätt kolumnformad. Den producerar trattformade blommor på toppen av kronan, vanligtvis i gula nyanser, följt av köttiga frukter.
Djävulstunga kaktus
Ferocactus latispinus
Ferocactus latispinus är en ensamväxande, klotformad till kort cylindrisk kaktus som är inhemsk i centrala Mexiko, uppskattad för sina breda, tillplattade, krokformade centrala taggar som varierar i färg från rött till gult. Den växer långsamt till cirka 30-100 cm hög och 40-45 cm bred, och producerar trattformade rosa till lila (ibland gulaktiga) blommor under sen höst och tidig vinter.
Godiskaktus
Ferocactus macrodiscus
Ferocactus macrodiscus, känd som godiskaktus (biznaga de dulce i Mexiko), är en kaktus som är endemisk för centrala och södra Mexiko (San Luis Potosí, Querétaro, Guanajuato och Oaxaca). Den växer på torra fält och i ekskogar på 2 300–2 600 meters höjd, ofta halvt begravd i marken under torka. Till skillnad från andra fatkaktusar är den platt: den blir upp till 10 cm hög och 30 till 45 cm i diameter (ibland 60 cm), med en blågrön kropp, 16 till 21 ribbor och böjda gula eller rödaktiga taggar. Från vår till sommar öppnar den en krona av vita blommor med rosa-lila ränder, följt av röda frukter. Den blommar tidigt, redan vid 8 till 12 cm i diameter. Namnet kommer från det kanderade godis som tillverkas av fruktköttet.
Krokodilkaktus
Ferocactus wislizeni
Ferocactus wislizeni, känd som krokodilkaktus, härstammar från Sonora- och Chihuahuaöknarna i södra Arizona, New Mexico, västra Texas och norra Mexiko, där den växer på steniga åsar och öppna sluttningar. Den börjar som ett klot och utvecklas till en cylinderformad kaktus som blir 1 till 2 meter hög (sällsynt 3 meter) och upp till 80 cm bred, med 20 till 28 ribbor och kraftiga taggar, där den nedersta centraltaggen är krökt som en fiskkrok. Under sommaren öppnar den en ring av gula, orangea eller röda blommor i toppen, följt av gula, ananasformade ätbara frukter. Mogna exemplar lutar ofta mot söder, vilket har gett den namnet kompasskaktus.
Rörsvingel
Festuca arundinacea
Rörsvingel (Festuca arundinacea) är ett flerårigt, tuvbildande gräs i familjen Poaceae, ursprungligt i Europa och Nordafrika. Det odlas idag i stor utsträckning i tempererade regioner som ett lättskött gräs för både gräsmattor och foder. Det bildar täta tuvor av mörkgröna blad som är sträva vid beröring och kan nå upp till 1,5 m om de inte klipps. Det värderas för sitt djupa rotsystem, vilket ger god tolerans mot torka, värme och slitage. Taxonomisk anmärkning: nyligen genomförda molekylära studier har omklassificerat arten under synonymerna Schedonorus arundinaceus och på senare tid Lolium arundinaceum, även om Festuca arundinacea fortfarande är det mest använda namnet i trädgårds- och jordbrukslitteratur.
Blåsvingel
Festuca glauca
Blåsvingel är ett flerårigt prydnadsgräs som bildar kompakta, runda tuvor av tunna och styva blad i en slående blågrå nyans. Den härstammar från Europa och används ofta i lättskötta trädgårdar, kantplanteringar och stenpartier tack vare sin färgkontrast och struktur.
Fårsvingel
Festuca ovina
Festuca ovina, känd som fårsvingel, är ett flerårigt gräs för svala säsonger som tillhör familjen Poaceae. Den härstammar från Europa och Asien och är naturaliserad i Nordamerika. Den bildar kompakta, rundade tuvor av fina, styva blad i färger från blågrönt till grågrönt. Eftersom den saknar utlöpare förblir den en prydlig tuva istället för att sprida sig i trädgården. Under senvåren och försommaren producerar den smala, något ensidiga blomvippor på tunna stjälkar. Den uppskattas för sin fina textur, sin torktålighet och sin förmåga att trivas i magra, sandiga eller steniga jordar, vilket gör den till ett lättskött val för stenpartier, kanter, slänter och som marktäckare i grupp.
Rödsvingel
Festuca rubra
Rödsvingel (Festuca rubra) är ett flerårigt kallväxt gräs som tillhör familjen Poaceae, mycket använt i gräsmattor, ängar och trädgårdar med halvskugga. Dess tunna, nästan trådformade, djupt gröna blad bildar täta tuvor som långsamt sprider sig med hjälp av rhizomer, vilket skapar ett mjukt och tåligt täcke. Den uppskattas för sin skuggtolerans, sin torktålighet när den väl etablerats och sitt låga underhåll jämfört med andra gräsarter för gräsmattor.
Froststarr
Ficinia
Ficinia är ett släkte med cirka 70 till 90 arter av städsegröna och fleråriga halvgräs (familjen Cyperaceae), främst endemiska för Kapregionen i Sydafrika, med vissa arter även i Nya Zeeland och Australien. Prydnadssorter, särskilt Ficinia truncata 'Ice Crystal', bildar kompakta tuvor av fint, gräsliknande bladverk som ofta används i kantplanteringar, krukor och lättskötta stenpartier. Detta är en skötselprofil på släktnivå; enskilda arter varierar i storlek, färg och exakt livsmiljö.
Afghansk fikon
Ficus afghanistanica
Det afghanska fikonet (Ficus afghanistanica) är ett lövfällande fikonträd som är inhemskt i de torra, bergiga regionerna i Afghanistan och Centralasien. Det har små, silverfärgade, flikiga blad och rödaktig bark, vilket skiljer det från det vanliga fikonet. Det är härdigt och torktåligt, producerar små, mörka, söta ätbara fikon och odlas både som en prydnadsväxt i kruka och som ett landskapsträd i varma, torra klimat.
Hitta den perfekta växten
Vår växtguide hjälper dig att hitta idealiska arter för din erfarenhetsnivå och årstiden.
Bläddra efter Svårighetsgrad, Säsong och Mer
Använd filtren nedan för att begränsa den här katalogen efter skötselns svårighetsgrad, säsong, miljö, eller sök direkt på namn. Varje filter leder till en lista anpassad efter dina odlingsförhållanden.