Komplett växtguide
Utforska växter efter svårighetsgrad, säsong och mer. Hitta den perfekta växten för dig.
Svårighetsgrad
Växter per stad
🗺️ Växter per stad4104 växter hittade
Visar 2485–2520 av 4104
Äppelmynta
Mentha × rotundifolia
Äppelmynta (Mentha × rotundifolia) är en flerårig hybridört inom familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), och är resultatet av en naturlig korsning mellan rundmynta (Mentha suaveolens) och gråmynta (Mentha longifolia). Dess runda och sammetslena blad avger en behaglig fruktig doft med inslag av äpple vid beröring. Det är en kraftig och snabbväxande växt som sprider sig via underjordiska utlöpare, och den är mycket uppskattad som både kulinarisk och aromatisk ört i trädgårdar och krukor.
Vattenmynta
Mentha aquatica
Mentha aquatica, känd som vattenmynta, är en aromatisk flerårig ört i familjen Lamiaceae, hemmahörande i Europa, Nordafrika och västra Asien. Den växer naturligt vid stränder av sjöar, bäckar, diken och kärr, där dess fyrkantiga stjälkar och ovala, tandade blad sprider sig snabbt med hjälp av krypande utlöpare. Från högsommaren till hösten samlas små rosa till lila blommor i täta kransar i grenspetsarna, vilket lockar till sig bin, fjärilar och andra pollinatörer. Hela plantan avger en stark mentoldoft när den vidrörs eller krossas.
Åkermynta
Mentha arvensis
Åkermynta (Mentha arvensis) är en aromatisk flerårig ört inom familjen Lamiaceae, ursprungligen från tempererade regioner i Eurasien och Nordamerika. Känd för sin intensiva mentoldoft används den flitigt inom matlagning, traditionell medicin och som naturligt insektsmedel. Den sprider sig kraftigt via underjordiska rhizom och kan bli invasiv om den inte hålls i schack.
Gråmynta
Mentha longifolia
Mentha longifolia, allmänt känd som gråmynta eller hästmynta, är en kraftig flerårig ört i familjen kransblommiga växter, hemmahörande i Europa, Asien och Afrika. Den blir upp till 120 cm hög med lansettlika, grågröna blad täckta av mjuka silverfärgade hår. Under sommaren producerar den täta ax av blekt lila till malvafärgade blommor som är mycket lockande för bin, fjärilar och andra pollinatörer. Den har en stark, frisk mentolliknande doft och en lång historia av kulinarisk och medicinsk användning.
Polejmynta
Mentha pulegium
Polejmynta (Mentha pulegium) är en snabbväxande, låg och mattbildande flerårig ört i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), hemmahörande i Medelhavsområdet, Europa och Nordafrika. Den har små, aromatiska blad med doft av mynta och täta kransar av små lila-purpurfärgade blommor under sommaren. Varning: den innehåller pulegon, en förening som är mycket giftig i koncentrerad form (eterisk olja) — den bör aldrig förtäras, särskilt inte av gravida, barn eller husdjur.
Mynta
Mentha sp
Mynta (Mentha sp) är ett släkte av aromatiska fleråriga örter inom familjen Lamiaceae, med ursprung i Europa och Asien. Känd för sin uppfriskande doft och intensiva smak odlas den flitigt i trädgårdar, krukor och köksträdgårdar. Den sprider sig kraftigt via underjordiska utlöpare och kan bli invasiv om den inte hålls i schack. Bladen används färska eller torkade i matlagning, folkmedicin och aromaterapi.
Grönmynta
Mentha spicata
Grönmynta (Mentha spicata) är en aromatisk, flerårig ört i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), ursprungligen från Europa och Medelhavsområdet. Den utmärker sig genom sin friska och milda mentoldoft, som är mer delikat än pepparmyntans, och är en av de mest odlade kulinariska och medicinska örterna i världen. Den sprider sig kraftigt med underjordiska utlöpare, varför den rekommenderas att odlas i kruka. Dess ljusgröna blad med sågtandade kanter får ax av lila eller vita blommor under sommaren, vilka flitigt besöks av bin och fjärilar.
Ananasmynta
Mentha suaveolens
Mentha suaveolens, känd som ananasmynta eller rundmynta, är en aromatisk flerårig ört i familjen kransblommiga växter (Lamiaceae), ursprungligen från södra och västra Europa samt Medelhavsområdet. Den bildar låga, utbredda tuvor av mjuka, sammetslena och rundade blad med en söt och fruktig doft som påminner om äpple eller ananas, och sprider sig kraftigt med underjordiska utlöpare. Under sommaren dyker små ax av vita till blekrosa blommor upp som lockar till sig bin och andra pollinatörer.
Pepparmynta
Mentha x piperita
Pepparmynta (Mentha x piperita) är en naturlig hybrid mellan vattenmynta (M. aquatica) och grönmynta (M. spicata), som har odlats i århundraden för sin intensiva mentoldoft och sina anmärkningsvärda medicinska egenskaper. Denna kraftiga, fleråriga ört har ovala, tandade blad i en mörkgrön, glänsande färg som frigör sin karakteristiska friska och uppfriskande doft vid beröring. Under sensommaren producerar den små, bleklila till rosa blommor i täta ax. Den sprider sig snabbt med hjälp av underjordiska utlöpare (rhizomer).
Skogsbingel / Årsbingel
Mercurialis
Örtartade växter av familjen Euphorbiaceae, ursprungliga i Europa, Asien och Nordafrika. Släktet inkluderar både ettåriga (M. annua) och fleråriga (M. perennis) arter som trivs i skuggiga skogsmiljöer. Alla delar är mycket giftiga för människor och boskap. M. perennis sprider sig kraftigt via underjordiska rhizomer och täcker ofta skogsbottnar i täta mattor. Båda arterna uppvisar tvåbyggare reproduktion med separata han- och honplantor som producerar små gröna, kronbladslösa blommor.
Grenbingel
Mercurialis annua
Ettårig ört i familjen törelväxter (Euphorbiaceae), ursprungligen från Medelhavsområdet och Mellanöstern. Ett ogräs på åkrar, i köksträdgårdar, vägkanter och på ruderatmark. Den blir vanligtvis 30–50 cm hög, i undantagsfall upp till 1 meter. Stjälken är upprätt och förgrenad. Bladen är motsatta, lansettlika med sågade kanter, 3–6 cm. Växten är tvåbyggare (dioik): gulaktiga hanblommor i ax, gröna honblommor sitter ensamma. Frukten är en kapsel med vårtig yta.
Puka
Meryta
Meryta är ett släkte med cirka 28 arter av städsegröna träd och buskar i familjen araliaväxter (Araliaceae), hemmahörande på subtropiska och tropiska öar i Stilla havet. Den största mångfalden finns i Nya Kaledonien, med ytterligare arter från Nya Zeeland (M. sinclairii, "puka"), Norfolkön och Marquesasöarna. Detta är en skötselprofil på släktnivå snarare än för en enskild art, eftersom de flesta Meryta-arter delar liknande växtsätt och skötselbehov. De uppskattas för sina stora, glänsande, enkla blad som ger en djärv, tropisk look till trädgårdar och interiörer. De är tvåbyggare (separata han- och honplantor), snabbväxande och tål kustvindar och saltspray, men är frostkänsliga och kräver skydd i svalare klimat.
Isört
Mesembryanthemum
Isört (Mesembryanthemum) är ett släkte av ettåriga eller tvååriga suckulenta växter i familjen isörtsväxter (Aizoaceae), hemmahörande i södra och östra Afrika. Den är känd för sina glittrande, blåslika epidermala celler som täcker blad och stjälkar, vilket ger intrycket av att de är täckta av isdroppar eller frusen dagg. Det är en fakultativ halofyt som kan tolerera salthaltiga jordar och växla mellan C3-fotosyntes och CAM-metabolism under vatten- eller saltstress. Den odlas i stor utsträckning som en prydnadsväxt och marktäckare i kustnära trädgårdar och stenpartier, samt används som livsmedel och inom traditionell medicin.
Baby-solros
Mesembryanthemum cordifolium
Baby-solrosen är en flerårig, krypande suckulentväxt med ursprung i Sydafrika, känd för sitt klargröna, köttiga och hjärtformade bladverk. Blommorna är små, livfulla och påminner om prästkragar, och de öppnar sig enbart i direkt solljus. Det är en ytterst tålig växt, idealisk som marktäckare på soliga ytor eller för att pryda hängkorgar, där grenarna kan svepa ned i vackra kaskader.
Isört
Mesembryanthemum crystallinum
Mesembryanthemum crystallinum, allmänt känd som isört, är en krypande halofytisk suckulent som härstammar från kustregionerna i Sydafrika, men som numera är naturaliserad i kustområden med medelhavsklimat runt om i världen. Dess blad och stjälkar är täckta av glänsande, klotformade epidermala celler (så kallade "glaspärlor"), som lagrar vatten och salt, vilket ger växten ett utseende av att vara täckt av is eller dagg. Den odlas i stor utsträckning både som en prydnadsväxt för markteckning och som en gourmetgrönsak, där dess saftiga och lätt salta blad äts råa eller tillagade.
Litet isört
Mesembryanthemum nodiflorum
Mesembryanthemum nodiflorum, känd som litet isört, är en lågvuxen suckulent ettårig ört i isörtsväxternas familj (Aizoaceae). Den är inhemsk i Medelhavsområdets kustområden, Makaronesien, södra Afrika och Mellanöstern. Den bildar krypande mattor av köttiga, cylindriska blad täckta av glittrande blåsceller som ger växten dess karakteristiska isiga lyster. Små vita till blekgula blommor dyker upp från våren till sommaren. Den är mycket salt- och torktålig, trivs i sandiga kustjordar, sanddyner och salthaltiga våtmarkskanter, och har naturaliserats i delar av Australien och västra USA.
Mispel
Mespilus germanica
Mispel (Mespilus germanica) är ett litet lövfällande träd eller en stor buske i rosväxternas familj, hemmahörande i bergen i sydöstra Europa, Kaukasus och norra Iran. Det växer långsamt till en utbredd, rundad krona på 4–8 meter i höjd och bredd, med mörkgröna avlånga blad som blir rostbruna på hösten. Dess vita till blekrosa blommor med fem kronblad slår ut sent, i maj eller juni, långt efter att de flesta andra fruktträd har blommat färdigt. Den bruna, äppelformade frukten mognar inte på trädet; den måste 'bletta' (mjukna genom frost eller lagring) innan den blir söt och ätbar.
Kinesisk sekvoja
Metasequoia glyptostroboides
Metasequoia glyptostroboides, känd som kinesisk sekvoja eller urtidsträd, är ett snabbväxande och stort lövfällande barrträd som härstammar från bergsskogarna i centrala Kina. Det ansågs vara utdött i miljontals år – endast känt genom fossil – men återupptäcktes levande 1941 i Hubei-provinsen, vilket blev ett av 1900-talets mest anmärkningsvärda botaniska fynd. Det är det enda nu levande barrträdet i släktet Metasequoia. Under vår och sommar har det ett ljusgrönt och skirt, ormbunksliknande bladverk; på hösten skiftar det till fantastiska orangea och kopparröda toner innan det fäller alla sina barr. Den vuxna stammen utvecklar en djupt fårad, rödbrun bark. Det kan bli upp till 30 meter högt i trädgårdar och parker, med en elegant pyramidal växtform.
Pohutukawa
Metrosideros excelsa
Metrosideros excelsa, allmänt känd som pohutukawa eller Nya Zeelands julgran, är ett majestätiskt kustträd. Det är känt för sin explosion av klarröda blommor bestående av långa ståndare som framträder mitt i sommaren. Bladen är läderartade, djupt mörkgröna på ovansidan och täckta med täta vita hår på undersidan, vilket ger dem ett silveraktigt utseende. Det är en ytterst motståndskraftig art som kan växa på klippiga stränder och tåla kraftiga saltvindarna.
Miconia
Miconia
Miconia är ett stort släkte inom familjen Melastomataceae, med cirka 1 900 arter i de varma delarna av Amerika, från Mexiko till Argentina. De är buskar och små till medelstora träd upp till 15 meter höga. Bladen är motsatta och har 3 till 5 nerver som utgår från basen och når spetsen, ett lätt igenkännbart drag för hela familjen. Blommorna är små, vita eller rosa, i klasar i grenarnas ändar. Frukterna är små lila, svarta eller blåaktiga bär som äts av många fåglar, som tangaror, vilka sprider fröna. Många arter är pionjärer: de är bland de första träden att växa i stubbåkrar, skogskanter och öppna marker. I Colombia kallas de nigüitos eller tunos. En art, Miconia calvescens, har blivit ett allvarligt skadedjur på Hawaii och Tahiti.
Miconia albicans
Miconia albicans
Miconia albicans (känd som Canela-de-velho i Brasilien) är en buske eller ett litet träd som hör hemma i den brasilianska Cerradon och tillhör familjen Melastomataceae. Den kan bli mellan 1 och 4 meter hög och har läderartade blad vars undersida är täckt av ett karakteristiskt vitaktigt dun. Dess vita till gräddgröna blommor växer i klasar i slutet av torrsäsongen, med en topp i september. Det är en pionjärart som är vanlig i savannområden och på nyligen störda marker, och den är välkänd inom brasiliansk folkmedicin för användningen av dess blad i teer och antiinflammatoriska salvor.
Hjärtbräcka
Micranthes nelsoniana
Micranthes nelsoniana (tidigare känd som Saxifraga nelsoniana) är en flerårig bräcka från nordvästra Nordamerika (Alaska, Yukon, British Columbia, Washingtons berg) och östra Sibirien. Den växer vid kalla bergsbäckar, vattenfall, i fuktiga klippskrevor, kärr och subalpina skogar upp till ca 1800 meters höjd. Bladrosetten består av långskaftade, runda eller hjärtformade, naggade och något köttiga blad. Under sommaren, från juni till augusti, blommar den med små vita (ibland rosaaktiga) fembladiga blommor med grönaktig mitt, som sitter i glesa klasar på 13–45 cm höga stänglar. Med hjälp av jordstammar bildar den långsamt tuvor som blir ca 30 cm breda.
Pelarkaktus
Micranthocereus
Micranthocereus är ett släkte av pelarkaktusar som är endemiska för Brasilien, med cirka tio arter spridda främst i Bahia och Minas Gerais, i miljöer som caatinga, campos rupestres och klippiga kvartsitformationer. Stammarna är upprättväxande, förgrenade vid basen och täckta av låga åsar och ulliga areoler från vilka vita till bruna taggar utgår. På toppen av äldre stammar bildas ett ulligt cefalium — en vitaktig, luddig struktur där blommorna växer fram. Blommorna är rörformade, vanligtvis vita, ibland gulaktiga eller rosa, och öppnar sig på natten för att pollineras av fladdermöss och nattfjärilar, följt av klotformade och köttiga frukter. Det är en tålig växt, anpassad till långa perioder av torka, intensivt ljus och näringsfattiga, väldränerade jordar, vilket gör den eftertraktad bland kaktussamlare för dess skulpturala form och motståndskraft.
Murnong
Microseris lanceolata
Microseris lanceolata, känd som murnong eller yam-aster, är en flerårig ört i familjen korgblommiga växter (Asteraceae) som hör hemma på slätterna, i de öppna skogarna och de alpina gräsmarkerna i sydöstra Australien. Den växer från en tuva av smala, tandade och lansettlika blad och skjuter upp en kal stjälk toppad med en enskild maskrosliknande gul blomma som sluter sig vid mulet väder. Under marken förgrenar sig flera köttiga, avsmalnande rötter från rosettens bas. Under tusentals år grävdes dessa rötter upp, rostades i jordugnar och åts av aboriginska folk över hela sydöstra Australien, särskilt av Kulin-nationerna, för vilka murnong var ett baslivsmedel innan europeisk boskapsskötsel ödelade de vilda populationerna under 1800-talet.
Krokodilbräken
Microsorum musifolium
Microsorum musifolium, allmänt känd som krokodilbräken, är en frodig tropisk växt med ursprung i Sydostasien och Australien. Dess unika blad, med en textur som påminner om krokodilskinn, är dess mest slående kännetecken. Med sin livfulla gröna färg och sin avlånga, vågiga form är den ett utmärkt val för att ge en exotisk och naturlig känsla till vilket inomhusutrymme eller skuggig utomhusmiljö som helst.
Prickbräken
Microsorum punctatum
Microsorum punctatum, känd som prickbräken eller fiskstjärtsbräken, är en tropisk vintergrön ormbunke som härstammar från södra Asien, från Indien till Kina och Stillahavsöarna. Dess långa, läderartade, glänsande och djupt gröna blad med vågiga kanter gör den till en mycket uppskattad prydnadsväxt både inomhus och i skuggiga trädgårdar.
mile-a-minute-växt
Mikania micrantha
Mikania micrantha är en flerårig klätterväxt i familjen Asteraceae, ursprunglig i subtropiska och tropiska regioner i Central- och Sydamerika samt Karibien. Den är känd för sin extremt kraftiga tillväxt, som kan avancera 80 till 90 mm på bara 24 timmar, vilket har gett den smeknamnet 'kilometer-per-minut-ogräs'. Dess stjälkar är tunna, räfflade och förgrenade, och kan överstiga 6 meter i längd, med hjärtformade blad och små vita blommor samlade i klasar. Utanför sin naturliga livsmiljö anses den vara en av världens mest aggressiva invasiva växter, som kväver inhemsk vegetation och jordbruksgrödor i olika tropiska regioner i Asien och Stilla havet.
Miltonia-orkidé (släkte)
Miltonia
Miltonia är ett släkte av neotropiska epifytiska orkidéer inom familjen Orchidaceae, med ursprung i de tropiska regnskogarna i Brasilien och omkringliggande regioner. Till skillnad från det närbesläktade släktet Miltoniopsis är äkta Miltonia-orkidéer värmegynnade och trivs i USDA-zonerna 10–12. De producerar spektakulära blommor på välvda blomstänglar under vår och sommar.
Penséorkidé
Miltoniopsis phalaenopsis
Miltoniopsis phalaenopsis, allmänt känd som penséorkidén, är en svalväxande epifytisk orkidé som är inhemsk i molnskogarna i de colombianska Anderna. Dess stora, platta blommor liknar starkt trädgårdspenséer och förekommer i nyanser av vitt, gult, rosa, rött och lila med ett karakteristiskt vattenfallmönster. Den anses vara en av de vackraste orkidéerna i odling men kräver svala temperaturer och hög luftfuktighet.
Sabia-mimosa
Mimosa caesalpiniifolia
Mimosa caesalpiniifolia, känd som sabiá eller sansão-do-campo, är ett träd som är endemiskt för de brasilianska biotoperna Caatinga och Cerrado, särskilt i nordostregionen. Arten tillhör familjen Fabaceae och är uppskattad för sin härdighet, snabba tillväxt och mångsidiga användningsområden: prydnadsväxt, foder, medicin och timmer. De taggiga grenarna gör den idealisk för levande häckar, medan de vit-krämfärgade blommorna lockar pollinerare, framför allt bin. Arten är klassificerad som Sårbar på IUCN:s rödlista och förekommer uteslutande i Brasilien.
Sensitiva
Mimosa pudica
Sensitivan är en krypande örtartad växt som härstammar från tropiska Central- och Sydamerika, men som nu är naturaliserad i tropiska områden världen över. Den är mest känd för sin nyktinastiska rörelse: dess sammansatta blad fälls snabbt ihop vid beröring eller skakning, en försvarsmekanism mot växtätare. Den producerar små, fluffiga rosa-lila klotformade blommor under sommaren och har taggiga stjälkar.
Bakul
Mimusops elengi
Mimusops elengi, populärt känd som bakul, är ett medelstort till stort städsegrönt träd, inhemskt i de tropiska skogarna i södra och sydöstra Asien. Det tillhör familjen Sapotaceae och kan nå en höjd på mellan 15 och 30 meter, med en tät och rundad krona. Dess blad är glänsande, mörkgröna och ovala, och dess små, extremt doftande krämfärgade blommor behåller sin arom även efter att de har torkat. Frukterna, som är rödorange när de är mogna, har en söt och ätbar fruktkött. Det odlas i stor utsträckning som ett skugg- och prydnadsträd i trädgårdar, torg och tempel för sin doft och religiösa symbolik.
Underblomma
Mirabilis
Mirabilis är ett släkte av örtartade växter i familjen underblommeväxter (Nyctaginaceae), ursprungligen från Mexiko och Centralamerika. Släktet representeras främst av underblomma (Mirabilis jalapa), som kännetecknas av sina rörformade och doftande blommor som öppnar sig i skymningen och vissnar nästa morgon. Samma planta kan ofta visa blommor i flera olika färger.
Fyraklockblomma
Mirabilis jalapa
Fyraklockblomma (Mirabilis jalapa) är en flerårig växt med ursprung i Peru och Centralamerika, som odlas i stor utsträckning för sina doftande, trumpetformade blommor som öppnar sig sent på eftermiddagen och sluter sig innan morgonen. Den tillhör familjen Nyctaginaceae och uppskattas för sina klara, flerfärgade blommor och sin härdighet.
Doftunderblomma
Mirabilis longiflora
Mirabilis longiflora, känd som doftunderblomma, är en knölbildande perenn som härstammar från buskiga raviner och flodbäddar i sydvästra USA och norra Mexiko. Den producerar långa, smala vit-rosa rörformade blommor med ett lila svalg som öppnar sig i skymningen och sprider en söt, apelsinblomsliknande doft under natten.
Kinesiskt silverrör
Miscanthus sinensis
Miscanthus sinensis, allmänt känd som kinesiskt silverrör eller eulalia, är ett flerårig prydnadsgräs med ursprung i östra Asien. Det bildar eleganta, tuvformade buskar med båglikt böjda blad och fjädrande silverfärgade plymvippor som kvarstår genom höst och vinter, vilket gör det till ett framträdande inslag i trädgårdar under de svalare årstiderna.
Hitta den perfekta växten
Vår växtguide hjälper dig att hitta idealiska arter för din erfarenhetsnivå och årstiden.
Bläddra efter Svårighetsgrad, Säsong och Mer
Använd filtren nedan för att begränsa den här katalogen efter skötselns svårighetsgrad, säsong, miljö, eller sök direkt på namn. Varje filter leder till en lista anpassad efter dina odlingsförhållanden.