Aloe vera

Morfologi

Cristiano, Murillo-Amador & De Lucia (2016). Propagation Techniques and Agronomic Requirements for the Cultivation of Barbados Aloe (Aloe vera (L.) Burm. F.) — A Review. Frontiers in Plant Science 7:1410, Frontiers Media · doi.org/10.3389/fpls.2016.01410 · 2026-09-01

Flerårig suckulent växt som bildar en basal bladrosett. De nya bladen växer fram från rosettens mitt och uppåt. I kommersiell odling mäter de skördade mogna bladen 60 till 80 cm i längd och omkring 8 till 10 cm i bredd vid basen. Blomstängeln utgår från mitten av de basala bladen och bär gula blommor. Frukten är trekantig till formen och innehåller flera frön.

Fortplantning och förökning

Cristiano, Murillo-Amador & De Lucia (2016). Propagation Techniques and Agronomic Requirements for the Cultivation of Barbados Aloe (Aloe vera (L.) Burm. F.) — A Review. Frontiers in Plant Science 7:1410, Frontiers Media · doi.org/10.3389/fpls.2016.01410 · 2026-09-01

Arten är i allmänhet självinkompatibel: fröna är fertila endast när de är resultatet av korspollinering, vilket ger hög heterogenitet i fröförökade populationer. Därför använder traditionell förökning sidoskott och rhizomsticklingar; varje moderplanta producerar tre till fyra sidoskott per växtsäsong. Fröförökade plantor tar två till fyra år på sig att nå skördestorlek, och plantans livslängd är omkring 12 år.

Ekofysiologi

Cristiano, Murillo-Amador & De Lucia (2016). Propagation Techniques and Agronomic Requirements for the Cultivation of Barbados Aloe (Aloe vera (L.) Burm. F.) — A Review. Frontiers in Plant Science 7:1410, Frontiers Media · doi.org/10.3389/fpls.2016.01410 · 2026-09-01

Den uppvisar crassulacéernas syrametabolism (CAM), suckulens och torktålighet, egenskaper som möjliggör odling i arida och semiarida regioner. Den betraktas som en subtropisk art som inte tål låga temperaturer. I ett försök på Golanhöjderna 1995 nådde plantorna kommersiell storlek med ett absolut minimum på −3 °C och upp till två månader med temperaturer på 4 °C eller lägre (Saks och Ish-Shalom-Gordon, 1995, citerade i översiktsartikeln).

Respons på irradians

Páez, Gebre, González & Tschaplinski (2000). Growth, soluble carbohydrates, and aloin concentration of Aloe vera plants exposed to three irradiance levels. Environmental and Experimental Botany 44(2):133–139, Elsevier · doi.org/10.1016/S0098-8472(00)00062-9 · 2026-09-01

I ett försök med vegetativt förökade plantor odlade i 12 till 18 månader under tre irradiansnivåer (full sol, 30 % och 10 % av fullt ljus) producerade plantorna i full sol fler och större axillärskott, med dubbelt så stor total torrmassa som plantorna i halvskugga. Halvskuggan ökade antalet blad och bladlängden på huvudskottet, men bladens torrmassa stannade på 66 % av den som erhölls i full sol. I djup skugga var den totala torrmassan 8,6 % av den som erhölls i full sol, och rötternas torrmassa sjönk till 13 %.

Gelens sammansättning och användning

Cristiano, Murillo-Amador & De Lucia (2016). Propagation Techniques and Agronomic Requirements for the Cultivation of Barbados Aloe (Aloe vera (L.) Burm. F.) — A Review. Frontiers in Plant Science 7:1410, Frontiers Media · doi.org/10.3389/fpls.2016.01410 · 2026-09-01

Bladets mesofyll, känt som aloegel, bearbetas industriellt för att utvinna derivat. Bland dess mest representativa biomolekyler finns lösliga sockerarter, antrakinoner, β-polysackarider, aminosyror, vitaminer, glykoproteiner och enzymer. Bladextrakten används i farmaceutiska, kosmetiska och livsmedelsberedningar, och även som färskt livsmedel. Översiktsartikeln uppskattar den årliga marknaden för den suckulenta bladvävnaden till 13 miljarder dollar (Grace et al., 2015), där USA står för 65 % och Indien och Kina för 10 % vardera.

Liknande arter

PlantZAfrica — Aloe arborescens, South African National Biodiversity Institute (SANBI) · pza.sanbi.org/aloe-arborescens · 2026-09-01

Aloe arborescens, Sydafrikas "krantz aloe", skiljer sig från Aloe vera genom växtsättet: den bildar en flerhövdad buske på 2 till 3 m höjd, med grågröna blad ordnade i rosetter och kanter beväpnade med tydliga bleka tänder. Blomställningarna, i allmänhet ogrenade, uppträder i mängd under de kalla vintermånaderna (maj till juli på södra halvklotet), med övervägande mörkorange blommor, medan gula former förekommer.